februari 15, 2021

Fasadrenovering i Stockholm genom åren

Det var ett jävla tjat om fasadrenovering i Stockholm här senaste tiden. Det är lite märkligt eftersom jag själv inte har någon närmare koppling till ämnet. Eller ja, nu har jag ju lyckats få det igen på något vis. När jag trodde att jag skulle vara fri från ämnet fortsättningsvis. Jag inser nu att detta inte är sammanhängande överhuvudtaget. Därför tillåter jag mig att göra en snabbgenomgång för att ni som inte har hängt med ska förstå: Jo, jag arbetar på kontor. Trygg miljö, slips, kaffe, kopieringsmaskiner, kollegor – Ni vet, sånt där arbete. Min pappa arbetade med fasadrenovering i Stockholm när han fortfarande var i livet. Man kan säga mycket om min relation med min far men problemfri är den inte. Långt ifrån. Jag gjorde uppror mot honom och hans arbete inom fasadrenovering i Stockholm. Faktum är att man kan säga att hela min generation gjorde uppror mot hans. Vad växte vi upp med under 70- och 80-talen? Ett ständigt malande om att man måste ta hand om varandra. Ett konstant moln av Marijuana var närvarande, i alla fall i det kollektiv vi bodde i under ett par år 1976-1978. Pappa arbetade med fasadrenovering för att bygga upp Stockholm igen, som han sa. Vårt hem var som en enda stor Woodstockfestival. Så, jag gjorde uppror mot mamma och pappa. Jag gjorde uppror mot pappas arbete inom fasadrenovering i Stockholm och valde det diametralt motsatta. Jag gjorde uppror mot hela deras sätt att leva. Ingen fasadrenovering i Stockholm, inget kollektiv, inget lämmeltåg av ungar som aldrig hade sett en sax. Inget av det där skulle få ta sig in i mitt liv. Så tänkte jag under många år.  Nu spolar vi fram tiden ungefär 34 år. Jag har ett barn, det fick räcka. Det barnet har nu gått ur gymnasiet. Barnet har nu gjort uppror, inte mot farfar eller mot fasadrenovering i Stockholm. Det barnet har gjort uppror mot mig och mitt sätt att leva. Är det ironi? Jag skulle vilja hävda det, men jag tror tyvärr inte att det är sant. Jag tror att det är precis hur normalt som helst. Det är normalt att han reser sig upp mot mig. Det är normalt att hans generation tar avstånd från min. Det är kanske, eventuellt (!), också normalt att han valt att arbeta med fasadrenovering i Stockholm. Japp, ni läste rätt. Min grabb, min enda grabb, har nu valt att arbeta med samma sak som hans farfar gjorde. Han valde fasadrenovering i Stockholm. Han valde något annat än vad hans far gjorde. Så kan det gå. Så kan det verkligen gå.

Läs mer »