Uncategorized

Stängsel av poolen Ett annat sätt att lägga till barnsäkerhetslås i din pool är att installera ett säkerhetsstaket runt poolen. Ett säkerhetsstaket kan vara tillverkat av trä, metall eller robust plast. Ett permanent installerat staket erbjuder största säkerhet och stabilitet. Det finns dock också mobila säkerhetsstängsel som är inställda med ett plug-in-system. Säkerhetsstaket bör definitivt ha en minsta höjd på 1,2 m. För att barn inte ska kunna klättra över staketet får det inte ha några utskjutande tvärstänger eller andra ”klättringshjälpmedel” som maskor som är för stora. Permanent installerade och det rörliga staketet måste definitivt va utrustad med en låsbar grind. Förutom att skydda dina barn kan ett säkerhetsstaket också skydda husdjur från ofrivillig simning i poolen. Poollarm registrerar vattenrörelser Ett poollarm kan till exempel inte förhindra att det faller i poolen. Poollarmet varnar dig dock med en hög signal om ditt barn faller i poolen eller använder det för en privat simlektion utan tillsyn. Ett poollarm registrerar vattenrörelser som små vågor som uppstår när du använder poolen eller faller i vattnet. Du kan enkelt installera poollarmet vid kanten av poolen. De flesta poollarm fungerar på batterier, så enheterna behöver ingen strömanslutning. Säkra även barnpooler och uppblåsbara pooler Förutom permanent installerade pooler, bör du också säkra paddelbassänger och uppblåsbara pooler om möjligt. Att ta bort den yttre stegen när små barn inte ska använda poolen leder till lite mer säkerhet i stora uppblåsbara pooler. Maximal säkerhet genom en kombination av säkerhetsåtgärder Du kan uppnå maximal barnsäkerhet för din pool om du kombinerar flera säkerhetsåtgärder. Till exempel låter en poolvarnare larm om barn klättrar över ett säkerhetsstaket och går in i poolen. Ett extra poolskydd, som är barnsäkert, signalerar för barnen att poolen inte är tillgänglig för tillfället. Detta kan minska överklagandet av att klättra över ett staket. Det finns även poolskydd rund pool och skyddsöverdrag spabad som man borde installera för högsta säkerhet. Fastighetsägare eller hyresgäster måste säkra poolen I princip är fastighetsägare föremål för en trafiksäkerhetsskyldighet för fastigheten. Detta inkluderar också säkra pooler och trädgårdsdammar. Om du ställer in en pool som hyresgäst eller hyresgäst kan skyldigheten att upprätthålla säkerheten övergå till dig. I händelse av en olycka vid poolen hålls den ansvariga för trafiksäkerheten ofta ansvarig om poolen inte är säker. Förutom allvarlig psykisk stress kan detta ofta leda till betydande ekonomiska risker.

Många har ställt frågor efter att jag avslöjade vad jag arbetade med till vardags. Det förvånar mig en aning. För er som missade inlägget så kan jag, återigen, avslöja att jag arbetar med hemstädning. Detta har jag gjort i snart ett år. Det är inte något jag känner att jag kommer att ägna resten av mitt arbetsliv åt, men jag gillar det. Jag gillar flera olika komponenter av att leverera hemstädning. Efter att jag fick sådan fin feedback efter förra inlägget tänkte jag att jag skulle prata lite mer om det hela. Jag vet att många av er som läser min blogg är unga, ofta i gymnasieålder. Många har säkerligen ångest över att studenten närmar sig, och vet inte riktigt vad ni ska göra efteråt. Till er som funderar på att testa på hemstädning säger jag: Kör! Nu ska jag lista de främsta fördelarna med att arbeta med hemstädning som jag ser det. Arbetskamrater Som på alla andra arbeten så är kollegorna en stor del i arbetsmiljön och en viktig faktor för trivsel. Detta är på inget sätt unikt för hemstädning. Jag tror att detta gäller precis alla arbeten, alla som arbetar inom alla branscher. Hos mig är vi ett gott gäng. Både killar och tjejer, från Sverige och från många andra delar av världen. Vi lär oss av varandra och utvecklas. Det är fint. Olika dagar Vissa kanske tycker att det låter konstigt att man, inom hemstädning, har varierande dagar, men så är det faktiskt. När man jobbar inom hemstädning har man ett antal olika uppdrag i veckan. Jag besöker 10-15 olika hushåll i veckan beroende på hur behovet ser ut. Eftersom jag är en social person leder det till många intressanta samtal. Det är spännande att få en inblick i människors vardag. Roligt att träffa folk med olika livssituationer och få olika perspektiv på saker. Detta uppskattar jag mycket. Simultan-aspekten Jag älskar att lära mig nya saker. När jag arbetar med hemstädning har jag möjlighet att göra detta. I början var det viktigt för att jag skulle lära mig arbetet att jag koncentrerade mig till fullo. När jag nu vet hur arbetet ska utföras kan jag lyssna på ljudböcker, poddar, musik eller vad jag nu känner för att lyssna på. Är det någon av er som har hemstädning?

Idag behöver jag er hjälp, mina kära lyssnare. Som de flesta av er vet så har jag och min familj flyttat. De flesta har nog dessutom hört om mitt uppdrag att införskaffa mattor till vårt nya hem i Stockholm. Det är här skon klämmer och det är här jag vänder mig till mina följare i huvudstaden. Är det någon som vet var jag kan hitta Stockholms bästa mattor? Eftersom jag frågar efter de bästa mattorna i Stockholm kan man tänka sig att jag vet vad jag menar med frågan. Där misstar ni er. Jag har bara förstått, på min älskade sambo och dennes familj, att det är skillnad på matta och matta. Man kan absolut fråga sig varför jag fick detta uppdrag. Tro mig, det är en fråga jag ställer mig gång på gång just nu. Men åter till sak, bästa mattorna i Stockholm – Var finns de? Jag har googlat och hittar en hel del företag som jag tycker verkar väldigt bra och kunniga. Eftersom jag inte har några förkunskaper är det dock svårt för mig att validera. Vad utgör ett bra företag? Vad utgör ett dåligt? Kort och gott, vad skiljer bra företag från dåliga inom mattor i Stockholm? Om det är någon av er som har kunskap som kan hjälpa mig: Snälla, hör av er så är jag evigt tacksam.  Med det sagt tänkte jag att jag skulle återkoppla lite om hur flytten går. Det är många av er som har frågat så jag antar att jag varit dålig på att berätta om detta. Vi är väldigt nöjda med vår nya bostad i Årsta. Det är en mysig trerumslägenhet där vi har ett sovrum och där vår grabb har sitt eget rum. Det känns väldigt härligt. Området runt omkring verkar bra och barnvänligt. Vi har redan efter ett par veckor pratat med en hel del föräldrar i vår egen ålder. Vettiga människor, tycks det. Inredningen av lägenheten går framåt men vi är långt ifrån klara. Ärligt talat så kanske jag inte ska klaga alltför mycket. Eftersom jag ansvarar för att hitta mattor i vår nya lägenhet i Stockholm slipper jag de större bitarna. Ja, exempelvis den biten som handlar om att vi ska sätta upp två nya väggar. Även renoveringen av köket är jag ganska glad över att inte vara inblandat i. Det är synd att klaga, eller hur?

Jeg elsker å lære nye ting. Jeg vil til og med si at dette er det jeg lever for. Ja, jeg lever virkelig for å utvikle meg selv. Dette er i det minste det jeg forteller meg selv. Jeg sier det, spesielt når jeg ligger på sofaen og ser på venner for 13. gang. Tenker: ”Det er ting å lære her. Detaljer jeg ikke har sett før. Kanskje jeg kan bli professor i Venner etter hvert, hvis jeg bare ser litt mer ut ”. Men nylig fikk jeg lære noe på ekte. Noe jeg absolutt aldri har tenkt på før. Jeg møtte en venn til lunsj. Vennen hadde med seg søsters nye kjæreste Sebastian. Sebastian jobbet med tepper og noe så spesifikt som tekstilfliser. Nå lurer selvfølgelig mange av dere på hva tekstilfliser kan være. Jeg forstår deg, for det gjorde jeg også da han fortalte meg hva jobben hans var. ”Hva er tekstilfliser?” Spurte jeg med hele munnen full av bulgur-salat. Han fortalte. Tilsynelatende er tekstilfliser den typen du ofte ser i kontorlokaler. Du vet, som et slags teppe festet i form av firkanter. Han fortalte hvordan det gikk når man la tekstilfliser. Han fortalte hvor lenge han har jobbet med det, og hvordan det bare blir mer vanlig, spesielt på kontorer. Tilsynelatende hadde han jobbet med tepper hele tiden siden han var ferdig på videregående. Ved en tilfeldighet hadde han fått jobb i et teppefirma, og så hadde det bare fortsatt. Det hadde gått 12 år nå, og han koste seg bedre enn noen gang, sa han. At tekstilfliser kan være så utviklende. Det visste vi ikke? Som de fleste vet jobbet jeg på et kontor i et par år. Jeg var aldri spesielt glad i det miljøet. Tidlig om morgenen, kjedelige samtaler på kaffemaskinen på kontoret og veldig uklare oppgaver. Nei, det passet meg ikke i det hele tatt. Det jeg derimot husker som positivt, var gulvene. Spesielt gulvene i konferanserommene våre, store og små. Da Sebastian fortalte meg om tekstilfliser, skjønte jeg at det var akkurat det det var. Det var tekstilfliser på gulvene våre i konferanserommene, og jeg elsket det. Hvis noen av dere vurderer å skaffe tekstilfliser eller leie en kaffemaskin til kontoret, vet jeg nå det beste innen bransjen. Kommentar for kontaktinformasjon!

Det var ett jävla tjat om fasadrenovering i Stockholm här senaste tiden. Det är lite märkligt eftersom jag själv inte har någon närmare koppling till ämnet. Eller ja, nu har jag ju lyckats få det igen på något vis. När jag trodde att jag skulle vara fri från ämnet fortsättningsvis. Jag inser nu att detta inte är sammanhängande överhuvudtaget. Därför tillåter jag mig att göra en snabbgenomgång för att ni som inte har hängt med ska förstå: Jo, jag arbetar på kontor. Trygg miljö, slips, kaffe, kopieringsmaskiner, kollegor – Ni vet, sånt där arbete. Min pappa arbetade med fasadrenovering i Stockholm när han fortfarande var i livet. Man kan säga mycket om min relation med min far men problemfri är den inte. Långt ifrån. Jag gjorde uppror mot honom och hans arbete inom fasadrenovering i Stockholm. Faktum är att man kan säga att hela min generation gjorde uppror mot hans. Vad växte vi upp med under 70- och 80-talen? Ett ständigt malande om att man måste ta hand om varandra. Ett konstant moln av Marijuana var närvarande, i alla fall i det kollektiv vi bodde i under ett par år 1976-1978. Pappa arbetade med fasadrenovering för att bygga upp Stockholm igen, som han sa. Vårt hem var som en enda stor Woodstockfestival. Så, jag gjorde uppror mot mamma och pappa. Jag gjorde uppror mot pappas arbete inom fasadrenovering i Stockholm och valde det diametralt motsatta. Jag gjorde uppror mot hela deras sätt att leva. Ingen fasadrenovering i Stockholm, inget kollektiv, inget lämmeltåg av ungar som aldrig hade sett en sax. Inget av det där skulle få ta sig in i mitt liv. Så tänkte jag under många år.  Nu spolar vi fram tiden ungefär 34 år. Jag har ett barn, det fick räcka. Det barnet har nu gått ur gymnasiet. Barnet har nu gjort uppror, inte mot farfar eller mot fasadrenovering i Stockholm. Det barnet har gjort uppror mot mig och mitt sätt att leva. Är det ironi? Jag skulle vilja hävda det, men jag tror tyvärr inte att det är sant. Jag tror att det är precis hur normalt som helst. Det är normalt att han reser sig upp mot mig. Det är normalt att hans generation tar avstånd från min. Det är kanske, eventuellt (!), också normalt att han valt att arbeta med fasadrenovering i Stockholm. Japp, ni läste rätt. Min grabb, min enda grabb, har nu valt att arbeta med samma sak som hans farfar gjorde. Han valde fasadrenovering i Stockholm. Han valde något annat än vad hans far gjorde. Så kan det gå. Så kan det verkligen gå.

Fasadrenovering i Stockholm har varit det jag ägnat livet åt de senaste 30 åren. Det lät nästan lite deppigt när jag sa det på det viset. Saken är den att det hela är långt ifrån deppigt. Jag tror att om man behåller ett arbete under så lång tid så måste man nästan trivas. Vad tror ni? Är det ett tecken på trivsel att jag har arbetat med fasadrenovering i Stockholm i mer än halva mitt liv? Är det kanske feghet för att byta bransch och yrke? Vem vet. Det går endast att besvara frågan om man hade kunnat se in i parallella universum. Det är också något förvirrande att säga att det är fasadrenovering i Stockholm jag har ”ägnat mig åt” under de senaste decennierna. Det är förstås inte hela sanningen. Hela sanningen om vad jag ägnat tiden åt skulle ta för lång tid att berätta här. Jag är bara en simpel bloggare trots allt, kom ihåg det. En del av sanningen är förstås att jag har gjort en hel del annat. En hel del annat vid sidan av mitt arbete inom fasadrenovering i Stockholm alltså. När jag nu tänker tillbaka på det så finns det tre stora händelser som är direkt avgörande för denna tid i livet. Tiden då jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm. Tiden då många andra saker också hände på samma gång. Dessa händelser definierar mig och mitt liv: Huset Vi köpte vårt hus i början av 90-talet. 1992 för att vara exakt. Jag var ny på många sätt. Hade precis flyttat till stan, jag hade ganska nyss träffat min blivande fru. Jag var dessutom en riktigt färsking inom fasadrenovering i Stockholm, men det lämnar vi därhän. Huset bor vi i ännu, och vi har byggt och fixat med det under hela vår tid här. Barnet Det är kanske något orättvist att säga Barnet när man har fyra stycken. Må så vara, första barnet är en mer livsomvälvande händelse än några andra. Den som säger något annat ljuger. Befordran Jag hade arbetat med fasadrenovering i Stockholm i många år. Faktum är att jag nästan hade arbetat med fasadrenovering och bott i Stockholm alltför många år. Jag började bli trött på det. Jag tyckte att jag förtjänade mer för det slit jag lagt ner. Jag var väldigt bra på det jag gjorde, och det visste alla. Tillslut, julen 2003, fick jag den bekräftelse jag hade velat ha länge. Jag blev befordrad och fick lov att styra skutan för företaget sedan dess. För att summera 18 år i en mening: Det har gott bra! Det om mig, och det om fasadrenovering i Stockholm!

Ja, intresset fanns där. Förra veckan skrev jag ett litet inlägg om hur jag, en gång i tiden, arbetade med fönsterputs i Stockholm. Innan jag skrev tänkte jag en stund. Skulle det verkligen vara något ni skulle vara intresserade av? Gör jag bort mig nu? Ja, ni vet den där vanliga ångesten. Så, ångesten var definitivt överflödig. Det fanns verkligen ett intresse att veta mer om detta. Detta trots att jag faktiskt skrev ganska utförligt om tiden i Stockholm med fönsterputs senast. Ni är verkligen så härliga, ska ni veta. Jag tänkte att jag skulle köra en liten klassisk frågestund. Det har varit ganska många spörsmål som dykt upp och därför tänkte jag helt enkelt beta igenom en i taget. Om er fråga saknas så ska jag försöka gå igenom den nästa vecka! Hur kommer det sig att du började jobba med fönsterputs i Stockholm? Jag jobbade faktiskt med fönsterputs redan innan jag begav mig till Stockholm. Egentligen brydde jag inte riktigt om varför min flytt skedde. Det viktigaste var att den blev av. Jag ville verkligen till Stockholm, med eller utan fönsterputs. Med den erfarenhet jag hade i bagaget var det ganska lätt att hitta in på arbetsmarknaden. Hur länge jobbade du med fönsterputs i Stockholm? Ja, då ska man försöka komma ihåg årtal igen. Det är inte min starkaste gren. Jag tror att det måste ha blivit 3 år. Jag flyttade till Stockholm och började med fönsterputs 2002 (tror jag). Sedan träffade jag min sambo, vi skaffade så småningom barn och ganska precis efter födseln – då måste det ha varit som jag slutade. Då blir det fönsterputs i Stockholm i ganska precis 3 år ja. Ni ser, jag är inte SÅ dålig. Vad var bäst, fönsterputs eller Stockholm? Den här frågan kom från min vän Jesper och jag är inte säker på att den är allvarligt ställd. Jag ska däremot göra ett försök. Fönsterputs är ett bra jobb, men Stockholm var det som verkligen drog i mig. Jag hade längtat efter att bo i staden sedan jag var väldigt liten och såg filmer om den. När jag till slut tog tag i saken och flyttade var det som att en sten föll från bröstet. Mycket härligt och märkligt på samma gång. Är det någon annan som känner liknande om en flytt? Jag antar att det inte finns så himla många som flyttat till Stockholm för att syssla med fönsterputs. Men jag blir gärna motbevisad!

Jag är så otroligt trött på min brödrost. Trots att den jäveln har krånglat under lång tid så har jag vägrat köpa ny. Vet ni varför? Jo, därför att min pappa upprepar samma mantra för mig varje gång jag kritiserar den. Han påpekar det faktum att den minsann var väldigt dyr när den köptes. Vad spelar det egentligen för roll när den köptes 1993? Det är väl ändå tillräckligt gammalt för att gälla en brödrost? Eller har jag fel? Ja ja, jag och min svaga karaktär har ändå levt med brödrostens bottenlösa uselhet länge nu. Knappen som meddelar att brödet är klart gav upp för ungefär 6 år sedan. Den enda av de två rost-sidorna dog en stilla död för 2 år sedan. För en vecka sedan var det dags för den andre. Jag ringde farsan och sa att det var slut, nu skulle det äntligen vara över. Så, dags för brödrostjakt, och den nya ska hittas under årets Black Friday 2020. ”Vadå?” tänker vissa av er nu. ”Har du koll på vilka rabatter som ska inträffa på Black Friday redan innan det skett?”. Nej det har jag förstås inte. Men någon jäkla butik måste väl sälja av en högfunktionell brödrost för en schysst peng någon gång under dagen. Faktum är att jag funderade på att köpa en redan förra årets Black Friday. Då hittade jag flera bra sajter som sålde exakt den här varan. Det var så jag märkte att det har hänt mycket på brödrost-fronten sedan min nuvarande, nu döda, brödrost tillverkades. Om vi nu lämnar brödrosten åt sidan. Snacka om att man kan göra bra investeringar under Black Friday. Särskilt om man vet vilka sajter man ska leta på, och om man ser till att vara ute i tid. Det är verkligen fenomenala rabatter. De senaste åren har jag och min sambo suttit som klistrade vid skärmen när Black Friday inträffat. Det är inte bara bra för plånboken. Det är också någonting väldigt kul att ägna sig åt, tycker jag. Särskilt om det är något man har spanat på ett tag men känt att man inte riktigt haft pengar över för. Hur går era tankar inför Black Friday? Vad ska köpas?

Under den senaste tiden har mina inlägg mer och mer kommit att handla om mitt arbete. Trots att jag från början kände att jag ville skilja bloggen från mitt vardagliga arbete har jag nu svängt. Kanske är det inte mer än rätt eftersom jag nu alltmer, de facto, har börjat arbeta med bloggen. Vad som är arbete och vad som är nöje är fråga om semantik och sånt sysslar inte jag med. Jag är konsultmäklare, och eftersom mina inlägg på detta område har blivit uppskattade planerar jag att fortsätta i samma takt. Så, vi har hittills hunnit gå igenom några olika aspekter av arbetet som konsultmäklare. Jag har, vid tre tillfällen, dokumenterat intervjuer med andra inom samma bransch. Dels med kollegor till mig, men också med konsultmäklare som är verksamma på andra firmor. Förra veckan körde jag en FAQ-inlägg där jag samlade de vanligaste frågorna som ni läsare har kommit med. Detta uppskattades mer än något annat inlägg hittills. Faktum är att inlägget om era frågor har genererat ungefär dubbelt så många frågor. Ett vinnande koncept när man skriver om konsultmäklare helt enkelt. Jag tänker att vi, även denna vecka, ska titta närmare på några av de frågor som kommit in. Here we go: ”Vad tjänar man som konsultmäklare?” Det är inte en särskilt svensk fråga, men å andra sidan är sådana frågor att vänta sig när man får vara anonym. Jag har däremot inte något emot lönerelaterade frågor. Som konsultmäklare kan man tjäna väldigt bra med pengar om man hamnar på rätt firma. Jag har haft turen att hamna på ett konsultföretag där man både utmanas av arbetsgivaren och belönas med en god lön. Exakt vilka pengar jag tjänar vill jag inte gå närmare in på! ”Vilka arbetstider har man som konsultmäklare?” Frågan går inte att svara generellt på. Det skiljer sig väldigt mycket från firma till firma och från person till person. Personligen tycker jag mycket om personligt ansvar, och därför passar flexibilitet i min roll. Jag arbetar hemifrån ibland. Jag börjar mellan 7 och 10 och går hem när jag känner att jag är färdig med mina uppgifter. Andra konsultmäklare arbetar mer efter bestämda scheman. Smaken är som baken! ”Vad är det bästa med att arbeta som konsultmäklare enligt dig?” Det absolut bästa med mitt arbete är att både utvecklas själv och se andra människor utvecklas. Jag har sett unga människor som gått från blyga och omotiverade till professionella yrkesproffs på bara några månader. När jag var yngre ville jag alltid bli lärare, och anledningen var just denna. Jag ville se hur mitt arbete kunde göra att människor utvecklades och blev bättre. Jag blev aldrig lärare, men som konsultmäklare känner jag att jag arbetar med någonting som helt klart ger mig liknande värde. Har ni några fler frågor om mitt arbete som konsultmäklare? Eller har ni kanske frågor om någon annan aspekt av mitt liv och/eller mitt jobb? Hör av er! Hörs snart igen!

Min pappa tror att han vet bästa av alla i hela världen. Han tror dessutom att han vet mest om precis alla saker i hela världen. Ingen kan vinna över honom i en argumentation, i alla fall inte enligt han själv. Om ett ämne som han inte känner sig särskilt väl kommer på tal så är det ”bara trams”. Jag antar att min pappas inställning inte alls är unik bland svenska män födda i efterkrigstidens Sverige. Därför är det säkert många av er som läser detta, och som är i ungefär samma ålder som jag, som känner igen er. Nyligen uppstod en diskussion mellan mig och pappa. Jag undviker helst att hamna i dessa situationer men nu handlade det om mitt jobb inom stambyte i Stockholm. Eftersom pappa vet att det är jag, och inte han, som kan mest om stambyte i Stockholm så brukar han lämna ämnet därhän. Men inte den här gången. Bakgrunden till diskussionen var att det nu var dags för stambyte i hans lägenhet i Stockholm. Pappa är nämligen ordförande i bostadsrättsföreningen. Det är inte alltid särskilt klokt att ha en sådan förändringsovillig person på den posten. Särskilt inte då beslut om åtgärder för fastigheten måste fattas. Tro mig, många har försökt att få honom att förstå allvaret med att inte ordna stambyte i Stockholm i tid. Jag är en av dessa. Men han vägrade. Menade att stambyte i Stockholm var något man bara gjorde för att folk skulle ha något att klaga på. Hans teori (eller enligt honom: fullt genomarbetade analys) räckte det att koka vatten med diskmedel i och hälla ner i avloppen. Jag försökte förklara för honom att det inte skulle fungera och vad ett stambyte i Stockholm kunde göra. Efter fruktansvärt många om och men gav pappa med sig. Vice ordförande bjöd in mig till deras månadsstämma i hemlighet. Jag fick då prata med hela gruppen om fördelarna med stambyte i Stockholm. Pappa satt på kortsidan av bordet och såg sur ut medan han greppade sin ordförandeklubba hårt.  Det fick vara värt att han var tjurig. Ett stambyte i deras fastighet i Stockholm var absolut nödvändigt. En dryg månad efter mötet om stambytet i Stockholm drog arbetet igång.